Isfiske efter röding i Dividalen är en högt hängande dröm för många. Många av sjöarna i Dividalens nationalpark är kända för att producera goda bestånd av storväxt röding. Om det är norska rekordet du är ute efter är det dock pelletfisken i Skogseidvatnet utanför Bergen du bör investera tid och pengar i, SE EGEN ARTIKEL. Om du däremot vill fiska naturligt stor fisk i natursköna omgivningar är Dividalen det bästa valet. Vet du var du ska sätta ner isborret kan du fiska på bestånd som har flera exemplar mellan 3-5 kg. Det finns inte många ställen i världen där du kan göra det. Dividalen har flera sådana platser.
Källa: Google maps
En av de mest kända sjöarna med storväxt röding är kanske Vuoma. Här kan du välja om du campar i tält eller tar in på Vuomahytta till DNT. Moskánjávri längst in i Rostadalen är också värt ett besök.
Dividalens nationalpark är ett fiskeparadis som erbjuder varierat fiske efter många fiskarter, SE EGEN ARTIKEL, men på vintern är det framför allt rödingen som lockar folk hit. Rödingen är trots allt en vinterfisk. Abborrfiske är också i sitt esse på vintern, men det är främst sjöarna mot den svenska gränsen, som Rostojávri, som har denna art. Altevatn bör också nämnas om du ska fiska abborre.
Bör du mata fiskeplatsen
Rödingen kan med fördel matas in. Här finns det många möjligheter, allt från majs, kjuke, kommersiella foderblandningar, räkor och räkskal. Ett trick jag lärde mig av en same en gång var att frysa räkor och räkskal i en mjölkkartong så att fodret skulle räcka länge SE EGEN ARTIKEL FÖR TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Majs rekommenderas inte eftersom det är svårt för fisken att smälta och kan i värsta fall leda till att fisk som får i sig majs inte klarar sig. Kjuke är en ost som släpps ner i vattnet och bildar ett moln i vattnet som bär med sig mycket lukt.
Vad behöver du för utrustning för att fiska röding på isen?
- Pimpelspö/pimpelstav
- Isborr 400;" data-mce-style="font-weight: 400;">Nylonlina
- Rödingblink
- Bete
När det gäller utrustning är det vanligaste bland norrmän en kort pimpelspö. Pimpelspö är enkelt att använda, solid och tar lite plats, men för aktivt fiske efter stor röding ger en pimpelspö med rulle dig helt andra möjligheter när det gäller att drillar fisken. Stora fiskar tar tid att få upp, så möjligheten att drillar den på en rulle med jämn broms minskar risken för att den sliter sig, och det är ju något med upplevelsen av stångböj och drillning av fisk också. I änden av linan är rödingblinken det säkraste valet. Ska du ha stor röding, är det fördel med stor blink. Detta eftersom en stor del av grejen med rödingfiske är att provocera fisken till att bita. Rödingen måste lockas in med rörelse och ljud. Med rödingblink fiskar man typiskt nära botten och dunkar regelbundet med blinken i botten, som helst ska vara sten, för att skapa ljud. Den kända Dividalsblinken som har sitt namn från detta område är ett uppenbart förstaval, men större versioner av Virus och Spätta bör också vara med i säcken. Flera av dessa har möjligheten att fästa extra "spinnerblad", upphängningar eller blinkande ljus som bidrar till att skapa klickljud och vibrationer när blinken rör sig. Detta är definitivt en fördel.
En av de viktigaste sakerna du gör när du börjar använda en ny rödingblink är att ta bort originalkroken och linan den är knuten i. Denna bör kastas eller ges till någon du inte gillar eller inte vill ska få fisk. Du kan självklart få fisk på originalkroken, men linan är ofta både styv och tjock, och kroken är kraftig och olämplig. Vi rekommenderar en mjukare nylonlina som tafsmaterial och en krok som passar till din fiskemetod. Många föredrar cirkelkrok. Om du ska använda detta är det viktigt att komma ihåg att det inte är du som ska kroka fisken, utan fisken som ska kroka sig själv. Detta gör du genom att lyfta spöet lugnt när du märker att det är något som nappar i andra änden så att cirkelkroken lyfts in i fiskens munvinkel. Du gör med andra ord ingen direkt anslag, men väntar med att dra in fisken tills du märker att den sitter. Alternativt använder du en maskkrok/maggotkrok om du föredrar att göra anslag och krokning av fisken själv. Vi rekommenderar mindre och tunnare krokar än de som medföljer originalt, gärna med krokbock och mothake för mask/maggot på krokaxeln. Röd krok eller guldkrok om du kan få tag på detta är att föredra. SØLVKROKEN BAITHOLDER AGNKROK kan rekommenderas i storlek 1-4. Avståndet mellan krok och blink bör ligga på 8-12cm.
Vilken fisklina bör du fiska med på isen?
För isfiske är nylonlina eller monofilament om du vill det överlägset bästa. Detta eftersom det tål slitage bättre än alla andra linor. Fisklina som används för isfiske ska tåla både fisken tänder, skarpa iskanter osv. Fiskar du med pimpelspö och räknar med att dra upp fisken för hand har du inte så mycket val. Nylonlina är rund, elastisk och bred att få tag på med bara fingrar. Fiskar man med pimpelspö och använder blink med nylonledare, kan man självklart använda multifilament, men det medför utmaningar i kyla. Multifilament har oavsett märke en hög brottstyrka om du mäter dem i ett rent dragtest, men de presterar sämre än monofilamentlinor när det kommer till slitage. Billigare multifilamentlinor som inte har beläggning kommer också att suga upp vatten som sedan fryser och blir styvt i kylan. Fluorcarbon har lite för sig till detta fiske annat än kanske till ledaren, men vi rekommenderar nylon även här. Något som kan ha mer att säga är färgen på kanske speciellt ledaren. Gul, röd, rosa eller färgad nylon är att föredra till isfiske. Både för att blank och färglös nylon kan vara svår att se på isen för fiskaren, men färger som speciellt röd och rosa är svårare för fisken att se nere i mörkret. Detta eftersom detta är de första färgerna i färgspektrumet som försvinner när mängden UV-ljus blir mindre.
Vilket bete bör du fiska med på isen
När det gäller bete är fiske efter stor röding lite annorlunda än fiske efter vanlig stekpannefisk Isfiske efter röding i Dividalen är en högt hängande dröm för många. Många av sjöarna i Dividalen nationalpark är kända för att producera goda bestånd av storvuxen röding. Om du är ute efter norska rekordet är det dock pelletfisken i Skogseidvatnet utanför Bergen du bör investera tid och ansträngning i, SE EGEN ARTIKEL. Om du däremot vill fiska naturligt stor fisk i natursköna omgivningar är Dividalen det bästa valet. Vet du var du ska sätta ner isborret kan du fiska på bestånd som har flera exemplar mellan 3-5 kg. Det finns inte många ställen i världen där du kan göra det. Dividalen har flera sådana platser. Källa: Google maps En av de mest kända sjöarna med storvuxen röding är kanske Vuoma. Här kan du välja om du campar i tält eller bor på Vuomahytta till DNT. Moskánjávri längst in i Rostadalen är också värt ett besök. Dividalen nationalpark är ett fiskeparadis som erbjuder varierat fiske efter många fiskarter, SE EGEN ARTIKEL, men på vintern är det främst rödingen som lockar folk hit. Rödingen är trots allt en vinterfisk. Lakefiske är också på topp under vintern, men det är främst sjöarna mot den svenska gränsen, som Rostojávri, som har denna art. Altevatn bör också nämnas om du ska fiska Lake. Rödingen kan med fördel matas in. Här finns det många möjligheter, allt från majs, kjuke, kommersiella foderblandningar, räkor och räkskal. Ett trick jag lärde mig av en same en gång var att frysa räkor och räkskal i en mjölkförpackning så att fodret skulle räcka länge SE EGEN ARTIKEL FÖR TILLVÄGAGÅNGSSÄTT. Majs rekommenderas inte eftersom det är svårt för fisken att smälta och kan i värsta fall leda till att fisk som får i sig majs inte klarar sig. Kjuke är en ost som släpps ner i vattnet och bildar ett moln i vattnet som bär med sig mycket lukt. När det gäller utrustning är det vanligaste bland norrmän en kort pimpelstav. Pimpelstav är enkel att använda, solid och tar liten plats, men för aktivt fiske efter stor röding ger en pimpelspö med rulle dig helt andra möjligheter när det gäller att drillar fisken. Stora fiskar tar tid att få upp, så möjligheten att drillar den på en rulle med jämn broms minskar risken för att den sliter sig, så är det ju något med upplevelsen med spöböj och drillning av fisk också. I änden av linan är rödingblinken det säkraste valet. Ska du ha stor röding, är det fördel med stor blink. Detta eftersom en stor del av grejen med rödingfiske är att provocera fisken till att bita. Rödingen måste lockas in med rörelse och ljud. Med rödingblink fiskar man typiskt nära botten och dunkar regelbundet med blinken i botten, som helst ska vara sten, för att skapa ljud. Den kända Dividalsblinken som har sitt namn från detta område är ett uppenbart förstaval, men större versioner av Virus och Spätta bör också vara med i ryggsäcken. Flera av dessa har möjlighet att fästa extra "spinnerblad", upphängningar eller blinkande ljus som bidrar till att skapa klickljud och vibrationer när blinken rör sig. Detta är definitivt en fördel. En av de viktigaste sakerna du gör när du börjar använda en ny rödingblink är att ta bort originalkroken och linan den är knuten i. Denna bör kastas eller ges till någon du inte gillar eller inte vill ska få fisk. Du kan självklart få fisk på originalkroken, men linan är ofta både styv och tjock, och kroken är kraftig och olämplig. Vi rekommenderar en mjukare nylonlina som tafsmaterial och en krok som passar till din fiskemetod. Många föredrar cirkelkrok. Om du ska använda detta är det viktigt att komma ihåg att det inte är du som ska kroka fisken, utan fisken som ska kroka sig själv. Detta gör du genom att lyfta spöet lugnt när du märker att det är något som nappar i andra änden så att cirkelkroken lyfts in i fiskens mungipa. Du gör med andra ord inte något direkt mothugg, men väntar med att dra in fisken tills du märker att den sitter. Alternativt använder du en maskkrok/maggotkrok om du föredrar att göra mothugg och kroka fisken själv. Vi rekommenderar mindre och tunnare krokar än de som följer med originalt, gärna med krokbock och mothake för mask/maggot på krokens skaft. Röd krok eller guldkrok om du kan få tag på det är att föredra. SØLVKROKEN BAITHOLDER AGNKROK kan rekommenderas i storlek 1-4. Avståndet mellan krok och blink bör ligga på 8-12cm. För isfiske är nylonlina eller monofilament om du vill det överlägset bäst. Detta eftersom det tål slitage bättre än alla andra linor. Fiskelinan som används för isfiske ska tåla både fisktänder, skarpa iskanter osv. Fiskar du med pimpelspö och planerar att dra upp fisken för hand har du heller inte så mycket val. Nylonlina är rund, elastisk och bred att få tag på med bara fingrar. Fiskar man med pimpelspö och använder blink med nylonlina, kan man självklart använda multifilament, men det medför utmaningar i kyla. Multifilament har oavsett märke en hög brottstyrka om du mäter dem i ett rent dragprov, men de presterar sämre än monofilamentlinor när det gäller slitage. Billigare multifilamentlinor som inte har beläggning kommer också att suga upp vatten som sedan fryser och blir styvt i kylan. Fluorocarbon har lite för sig till detta fiske annat än kanske till tafsen, men vi rekommenderar nylon även här. Något som kan ha mer att säga är färgen på kanske speciellt tafsen. Gul, röd, rosa eller färgad nylon är att föredra för isfiske. Både för att blank och färglös nylon kan vara svår att se på isen för fiskaren, men färger som speciellt röd och rosa är svårare för fisken att se nere i mörkret. Detta eftersom detta är de första färgerna i färgspektrumet som försvinner när mängden UV-ljus minskar. När det gäller bete är fiske efter stor röding lite annorlunda än fiske efter vanlig stekpannefisk
Bör du mata fiskeplatsen
Vad behöver du för utrustning för att fiska röding på isen?
Vilken typ av fiskelina bör du fiska med på isen?
Vilket bete bör du fiska med på isen